En budget är en plan över dina inkomster och utgifter. Genom att göra en budget ser du hur mycket pengar du har att röra dig med, vad pengarna går till och om det finns utrymme för sparande eller om vissa kostnader behöver minska.
Vad är en budget?
En budget är en ekonomisk plan för en bestämd tidsperiod. För en privatperson är en månadsbudget vanligast eftersom de flesta löner, bidrag, hyror, abonnemang och lånebetalningar återkommer varje månad.
Principen är enkel: du räknar ihop alla pengar som kommer in och drar sedan bort alla pengar som ska användas. Det som återstår är ditt ekonomiska överskott.
Om resultatet är positivt har du pengar kvar efter dina planerade utgifter. Om resultatet är negativt är dina planerade utgifter större än inkomsterna och budgeten behöver justeras.
Så gör du en budget steg för steg
Du behöver inte använda ett avancerat kalkylprogram. En budget kan göras i mobilen, ett kalkylblad, på papper eller med ett digitalt budgetverktyg. Det viktigaste är att siffrorna är realistiska.
Samla underlag
Börja med kontoutdrag, räkningar och fakturor från de senaste månaderna. Då slipper du uppskatta kostnader som du egentligen kan kontrollera.
Räkna ihop inkomsterna
Skriv upp hur mycket pengar hushållet faktiskt får in efter skatt varje månad.
Lista alla utgifter
Börja med de fasta kostnaderna och fortsätt sedan med mat, resor, kläder, nöjen och andra utgifter som varierar.
Räkna fram resultatet
Dra utgifterna från inkomsterna. Nu ser du om ekonomin går med överskott, jämnt upp eller underskott.
Bestäm vad som ska förändras
Om för mycket pengar försvinner inom en viss kategori kan du sätta ett nytt tak för nästa månad.
Följ upp varje månad
Jämför budgeten med det verkliga utfallet. En bra budget justeras när ekonomin förändras.
Vilka inkomster ska finnas med i budgeten?
Utgå från de pengar du faktiskt kan använda. För lön innebär det normalt inkomsten efter skatt, inte bruttolönen som står före skatteavdraget.
Exempel på inkomster som kan finnas i en hushållsbudget är:
- lön efter skatt
- pension
- CSN och andra studiemedel
- barnbidrag
- bostadsbidrag eller bostadstillägg
- föräldrapenning
- sjukpenning
- arbetslöshetsersättning
- underhållsbidrag eller underhållsstöd
- andra regelbundna inkomster.
Fasta och rörliga utgifter
När du gör budget är det praktiskt att dela upp kostnaderna i fasta och rörliga utgifter. Då blir det lättare att se vilka kostnader som är svåra att ändra snabbt och vilka du själv påverkar mer direkt.
Fasta utgifter
Återkommande kostnader som ofta är ungefär lika stora varje månad.
- hyra eller månadsavgift
- bolån och andra lån
- försäkringar
- internet
- mobilabonnemang
- streamingtjänster
- barnomsorg
- medlemskap och abonnemang.
Rörliga utgifter
Kostnader som kan skilja sig mycket från en månad till en annan.
- mat
- drivmedel
- restaurang och café
- kläder
- nöjen
- hobbyer
- presenter
- semester och resor.
Glöm inte kostnader som inte kommer varje månad
Ett vanligt problem är att bara budgetera för månadens räkningar. Bilservice, julklappar, försäkringar, tandläkarbesök, medlemsavgifter och semester kan i stället komma någon eller några gånger per år.
Om en kostnad är 6 000 kronor per år kan du behandla den som en kostnad på 500 kronor per månad och sätta undan pengarna löpande.
Exempel på en enkel månadsbudget
Här är ett förenklat exempel för en person med 26 000 kronor i disponibel månadsinkomst. Beloppen är endast ett exempel – en verklig budget ska alltid utgå från dina egna kostnader.
Exempel: 26 000 kr efter skatt
| Post | Per månad |
|---|---|
| Inkomst efter skatt | 26 000 kr |
| Boende | 8 000 kr |
| El, internet och mobil | 1 200 kr |
| Mat och hushåll | 3 500 kr |
| Transport | 2 000 kr |
| Försäkringar | 700 kr |
| Lån och andra skulder | 1 500 kr |
| Nöjen och kläder | 2 000 kr |
| Sparande och buffert | 3 000 kr |
| Övrigt | 1 000 kr |
| Totala utgifter | 22 900 kr |
| Kvar efter budget | 3 100 kr |
Personen har alltså planerat för både vanliga utgifter och sparande och har dessutom en marginal på 3 100 kronor. Den marginalen kan exempelvis sparas, användas för större kommande kostnader eller ge utrymme om någon utgift blir högre än väntat.
Enkel budgetkalkyl
Fyll i ungefärliga månadsbelopp för att snabbt se hur mycket som blir kvar. Kalkylen är förenklad och ersätter inte en fullständig genomgång av hushållets ekonomi.
Räkna på din månadsbudget
Vad gör man om budgeten går minus?
Ett underskott betyder att de planerade utgifterna är större än inkomsterna. Om det händer någon enstaka månad behöver det inte betyda att ekonomin är i långvariga problem. Men om budgeten går minus varje månad behöver något förändras.
1. Kontrollera först om budgeten är korrekt
Gå igenom kontoutdrag och räkningar igen. Det kan finnas kostnader du räknat dubbelt eller inkomster som saknas. Men undvik att sänka en kostnad i budgeten bara för att få siffrorna att se bättre ut.
2. Leta efter utgifter som går att påverka
Abonnemang, restaurangbesök, shopping, bilkostnader och andra rörliga utgifter är ofta lättare att förändra på kort sikt än exempelvis hyran.
3. Se över större fasta kostnader
På längre sikt kan det även vara relevant att se över exempelvis boende, bil, försäkringar, abonnemang och kostnaden för befintliga lån.
Hur ska lån räknas in i en budget?
Har du lån eller krediter ska de finnas med bland utgifterna. Räkna med det belopp som faktiskt ska betalas varje månad och kontrollera både amortering, ränta och eventuella avgifter.
Det är också bra att skilja på amortering och kostnaden för själva lånet. Amortering minskar skulden, medan ränta och avgifter är kostnader för krediten. Du kan läsa mer i vår guide om amortering och om effektiv ränta.
Räkna på hela kostnaden
Om du överväger en kredit bör du kontrollera hur månadsbetalningen påverkar ekonomin även efter att andra kostnader är betalda. Jämför inte bara nominell ränta utan även den effektiva räntan, där avgifter räknas med.
Sparande och buffert bör få en egen rad
Sparande blir lätt det som får bli över i slutet av månaden. Ett alternativ är att lägga in det som en planerad post redan när budgeten görs.
En buffert är pengar som finns till för oväntade eller oregelbundna utgifter, exempelvis en akut bilreparation, trasig hushållsmaskin eller annan kostnad som inte ryms i den normala månadsbudgeten.
Hur stor buffert som behövs är individuellt. En person som äger villa och bil kan exempelvis vara mer utsatt för stora oväntade kostnader än någon som hyr en bostad och inte har bil.
Månadsbudget eller årsbudget?
| Månadsbudget | Årsbudget | |
|---|---|---|
| Passar bäst för | Vardagsekonomi | Planering av större och oregelbundna kostnader |
| Ger bra koll på | Räkningar, mat och löpande utgifter | Semester, bilservice, försäkringar och högtider |
| Följs upp | Varje månad | Några gånger per år |
För många fungerar en kombination bäst: en detaljerad månadsbudget för vardagsekonomin och en enklare årsöversikt för kostnader som inte kommer varje månad.
7 vanliga misstag när man gör en budget
- Att utgå från bruttolönen i stället för pengarna som faktiskt kommer in efter skatt.
- Att glömma småköpen. Många mindre köp kan tillsammans bli en stor månadsutgift.
- Att glömma årskostnader som bilservice, presenter, försäkringar och semester.
- Att göra budgeten för optimistisk genom att skriva vad mat och nöjen borde kosta i stället för vad de faktiskt brukar kosta.
- Att sakna marginal. En budget där exakt varje krona redan är upptagen är känslig för oväntade kostnader.
- Att inte räkna med skulder och krediter som en riktig månadskostnad.
- Att aldrig följa upp. Budgeten blir betydligt mer användbar när planerade belopp jämförs med verkligt utfall.
Hur ofta bör budgeten uppdateras?
En månadsbudget bör åtminstone följas upp varje månad. Det betyder inte att du behöver bygga om hela budgeten varje gång.
Däremot är det bra att göra en större genomgång när exempelvis:
- inkomsten förändras
- du flyttar
- räntan på ett lån förändras
- du köper eller säljer en bil
- hushållet blir större eller mindre
- ett nytt abonnemang eller en ny kredit tillkommer
- du får återkommande underskott.
Hur mycket får olika saker kosta?
Det finns ingen budgetfördelning som är rätt för alla. Kostnaden för boende, mat, transport och andra utgifter varierar beroende på bland annat bostadsort, hushållets storlek, ålder och livssituation.
Konsumentverket publicerar varje år beräknade hushållskostnader som kan användas som vägledning. De är dock exempel och täcker inte alla kostnader ett hushåll har. Har du tillgång till dina egna kontoutdrag är dina verkliga kostnader normalt ett bättre utgångsläge.
Vanliga frågor om budget
Vad betyder budget?
En budget är en ekonomisk plan där du sammanställer förväntade inkomster och utgifter under en viss period. För privatpersoner är en månadsbudget vanligast.
Hur gör man en enkel budget?
Börja med inkomsten efter skatt. Lista sedan fasta kostnader, rörliga kostnader, lån, sparande och andra utgifter. Dra de totala utgifterna från inkomsten för att se hur mycket som blir kvar.
Vad är skillnaden mellan fasta och rörliga kostnader?
Fasta kostnader återkommer regelbundet och är ofta relativt förutsägbara, exempelvis hyra och abonnemang. Rörliga kostnader varierar mer, exempelvis mat, kläder och nöjen.
Vad gör man om budgeten går minus?
Kontrollera först att siffrorna är korrekta. Därefter behöver inkomsterna öka, utgifterna minska eller båda delarna förändras. Vid mer omfattande ekonomiska problem kan du kontakta kommunens budget- och skuldrådgivning.
Ska sparande räknas som en utgift i budgeten?
Det kan vara praktiskt att lägga sparandet som en egen budgetpost. Då reserveras pengarna redan från början i stället för att sparandet enbart består av vad som råkar bli över.
Ska lån finnas med i budgeten?
Ja. Betalningar för lån och krediter ska räknas med bland månadens utgifter. Kontrollera både amortering, ränta och eventuella avgifter.
Hur ofta ska man göra en ny budget?
Följ gärna upp budgeten varje månad och uppdatera den när inkomster eller större kostnader förändras.
Finns det en gratis budgetmall?
Ja. Konsumentverket erbjuder bland annat en kostnadsfri digital Budgetkalkyl och ett budgethäfte med mallar för månadsbudget och årsöversikt.