Begravning – en oförutsedd kostnad som ibland kräver lån

Vad kostar en begravning och kan man låna pengar till den?

Att förlora en närstående är en av livets mest känslosamma händelser. Samtidigt som sorgen är som tyngst måste man ta itu med många praktiska frågor – inte minst de ekonomiska. Kostnaderna kring en begravning kan variera stort beroende på val av omfattning och tjänster. I den här artikeln går vi igenom vad en begravning kan kosta, vad som ingår i skattefinansierade delar och vem som ansvarar för betalningen.

Hur stora är kostnaderna kring en begravning?

En genomsnittlig begravning i Sverige kostar omkring 25 000 kronor. Det går att komma undan billigare, särskilt om man väljer en enklare begravning utan minnesstund och med enklare kista – då kan kostnaden hamna runt 8 000–10 000 kronor. I den andra änden av skalan finns mer omfattande begravningar som kan kosta uppåt 100 000 kronor, men detta är ovanligt. Om det inte finns pengar i dödsboet eller hos anhöriga som räcker till en begravning kan närstående behöva ta ett lån. Observera att snabblån inte är att rekommendera i det här fallet.

Några av de största kostnadsdrivarna är:

  • Gravsten
  • Kista
  • Servering vid minnesstund

Utöver detta tillkommer ofta utgifter för transporter – som varierar beroende på avstånd – samt kostnaden för dödsannonsen. En dödsannons i en lokaltidning kan kosta upp till 3 000 kronor. Publicering i en rikstäckande tidning kan innebära en kostnad på upp till 6 000 kronor.

Vem betalar för begravningen?

Kostnaderna kring ett dödsfall betalas i regel av dödsboet – alltså den avlidnes tillgångar. Det är alltså inte de efterlevande som juridiskt sett är ansvariga, även om det ibland kan bli aktuellt att de går in och täcker kostnader via eget kapital eller genom att låna pengar.

Vissa grundläggande kostnader betalas av staten via skattesystemet. Exempelvis kan sjukvården stå för omhändertagandet av kroppen, transport till bårhus samt förvaring tills begravningen sker. Vid dödsfall som utreds av polis står polismyndigheten för dessa kostnader.

Om dödsboet saknar tillgångar kan de efterlevande ansöka om begravningshjälp från kommunen. Det är ett ekonomiskt stöd som kan täcka delar av kostnaden. I undantagsfall – om bidrag nekas och inga tillgångar finns – kan lån bli ett alternativ för att finansiera begravningen, men detta är ovanligt.

Observera att vissa delar av begravningen redan är betalda genom skatten, exempelvis gravplats och kremation. Däremot ingår inte kista, minnesstund eller gravsten – dessa måste bekostas separat.

Vad täcker egentligen begravningsavgiften?

Alla som är folkbokförda i Sverige betalar en begravningsavgift via skatten, oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller inte. Denna avgift täcker:

  • Gravplats i 25 år
  • Kremering
  • Tillgång till ceremonilokal
  • Transport av kistan från ceremoni till gravplats eller krematorium

Om den avlidne var medlem i Svenska kyrkan ingår även:

  • Präst
  • Begravningsgudstjänst
  • Kyrkomusiker (exempelvis orgel)
  • Bärare av kistan under ceremonin

Den så kallade kyrkoavgiften, även kallad kyrkoskatt, finansierar dessa tjänster.